Lång dag i skolan, men det rullade på förvånandsvärt smärtfritt ändå!
Förutom när jag fick panik i matsalen och nästan började gråta ><
hade precis ätit upp en normalportion potatis/köttfärs-gratäng och satt och kollade på matsalsbordet framför. Det satt ett gäng tjejer där och åt små fågelportioner med sallad. Och hela tiden glodde dom på varandras tallrikar så att ingen skulle äta mer än någon annan och bli snackad bakom ryggen på som tjockis ><
Först tänkte jag att det var lite sorgligt. Sen ställde sig den smalaste tjejen upp och stod typ 2m framför och var helt perfekt. Och jag insåg plötsligt att jag ätit för mycket och fått i mig massor fett. Så jag blev helt nervös och flackig i blicken och visste inte var jag skulle ta vägen riktigt, jag tänkte bara "NEEEEEEEEEEEEEJ" ingefär och höll på att få tårar i ögonen.
Min pojkvän måste märkt att jag plötsligt inte såg så munter ut längre, han la armen om mig och log kärleksfullt. Då lugnade jag genast ner mig igen och blev varm i hjärtat i stället. Tur att han finns ibland.

Fast nu har det här varit värsta dagen i matväg på flera veckor tror jag, och jag som har skött mig hela veckan och tänkte väga mig imorrn bitti äntligen, men nu vill jag det inte längre >< Tänker inte väga mig på lääänge. Jag trycker i mig massor socker för att orka pluggandet ><

POSITIVT är dock att jag hittade mitt måttband häromdagen, så jag mätte mig imorse och jämförde med gamla mått. Vet ni vad? När jag vägde ungefär 3kg mindre än vad jag (antagligen) väger nu så hade jag 60cm runt höfterna.
Och idag, 3kg upp, var mitt höftmått 57cm :D :D :D TRÄNING GER RESULTAT. Fast bara på höftmåttet hittills...
Men jag blev så himla glad så ni förstår inte <3 Höfterna är det jag hatar mest, och att få bevis på att träningen funkar mot det är helt fantastiskt och motiverande.

Puss jag har 2 prov och ett arbete att lämna in imorrn... döööö.